lundi 2 avril 2018

Lèstè atlantik la, lèstè karayib

Wawèt agogo !
  Sargassum route Sargassum



Peyi ek kare-tè oliwon lanmè-karayib la, depi lèstè Meksik la jik lèstè Gwiyann pase lèstè atlantik Bawbàd, Matnik, Gwadloup, Kiskeya, Kouba, anba an bidim lanm-akouri wawèt eti ka debaba ekonomi drivayaj yo ek nan dekou matoutou-krab Lendi-Pak ta’a ka pe fè yo gare mès. Se mil-epi tjilomèt sab blan bò-lanmè ka vini kako rèch anba tòn ek tòn wawèt ki ka echwe ek ka pit. Depi apre bidim lanm-akouri wawèt lanne 2011 lan, se twazienm kou eti ni tousa wawèt ka echwe nan piplis peyi bòdaj Lanmè Karayib la.

Sargassum-seaweed-covering-east-coast-beach-barbadosKote wawèt ta’a ka sòti ? Lonyen-kabechè wach-ek-kratjak lanmè apiye sa eti lanm-akouri wawèt ta’a ka leve nan lanmè-andewò, Atlantik, l’Amerik-anni-solèy (Arjantin, Brezil) ek lè dekou gran kouran anba-lanmè ka faroze, wawèt lanmè-andewò ta’a pe fè an kare-fondas anlè-lanmè piziè hekta diamèt ek 1 mèt a 1,25 mèt fondok, se te ke boulin-desann dlo dous gran-lawviè Amazòn lan ki te ke ka voye’y monte. Wawèt la ka bat-lanmè nan tout rel sel-lanmè oben rel chalè-dlo-lanmè ; se nan tout lanmè-oliwon eti’y ka boulouwe menm si yo pa j’en wè’y nan lanmè-oliwon Antartika a.
Lòtbòtsay, lonyen-kabechè wach-ek-kratjak lanmè apiye sa eti lanm-akouri wawèt ta’a ka leve nan Lanmè Sargas la, an kare-fondas lanmè-andewò atlantik la, atè-solèy/anlè-solèy/atè-solèy Bahamas ek Kouba, otila, dapre kontaj kabechè wach-ek-kratjak lanmè ni owonzon 10 million tòn wawèt ka bat lanmè. Se tit lang-pòtidje Lanmè Wawèt ta’a, mar de sargaço (sargaço a se an piti ti-piebwa) ki fè tout moun Matnik rete pri adan tit "sargas" ta’a ek ladje tit lang-natifnatal-matnik la ki te konnèt "wawèt". An konpanyi lonyen-kabechè ka teste moun pe manje wawèt la, ek mèdsin-sel La-Chin 8enm siek la te ka fè an dite epi’y pou fè gwo-flim sòti oben pou kore rel yòd la nan sanh-venn moun. Moun La-Chin te ka ranmase’y pou ba bèt manje tou. Atè Matnik se anni pou wawèt la te fè fimie nan tè-fouye ek nèhè fok pa te mete twòp pou pa te fè tè a vini bwarenn epi twòp sel, tankon Enès "Dibri" Tayfon te ka teste.
Ni 37 janjol wawèt ka echwe anlè se sab peyi Karayib la eti se se wawèt-bale-savann lan ki toulong piplis. Se anni de janjol wawèt, sargassum natans ek sargassum fluitans, ka bat-lanmè ka kouri-lawonn Lanmè Karayib la. Ni anchay janjol wawèt-bale-savann eti pa ka kouri-lawonn anlè dlo, kontel sargassum hystrix, s. polyceratium, s. platycarpum, s. pteropleuron.
Tout se wawèt-bale-savann lan trape anchay ti tòtòt-flotè. Wawèt ta'a eti ki pe mizire jik kat mèt wotè ka leve la eti lanmè a pa fon, yonn jik senk mèt men sargassum pteropleuron an ka leve delè jik 110 mèt fondok lanmè-andewò Bahamas la. Nan se kare-fondas wawèt-bale-savann lan an ras krapo-lanmè, antennarius multiocellatus epi antennarius ocellatus ka bay, ni an ras ti sirik tou, portunus sayi, epi an ras zagriyen-lanmè, stenorhynchus seticornis. Se gran kouran lanmè a, Gulf Stream la eti ka chaye wawèt la depi lanmè-andewò Bahamas ek Kouba, atè-solèy jik nan mitan Atlantik la, lanmè-sargas la, ek van-alize epi kouran ka vire voye yo anba-solèy pou ale echwe asou sab-bò-lanmè lestè-atlantik peyi-karayib depi Bawbàd jik Kouba.   
wawèt-bale-savann lan echwe nan sab la ek pran solèy, se pou'y ladje an gaz souf ek hidrojèn eti ki pe tenmbolize jik toudi moun ki pa nan doubout-djann djok yo, moun ki ja kalbòy oben ki te ke la ka djeri pianmpianm. Poutji ni tousa, p’an lonyen-kabèchè pa pe bay an plodari kare-bare men pou depareyaj-aleliwon (totipotency) chak zoko-vivan, chak kou an dwel adan branch lan ka depareye se pou’y vire-faktore longsay-ale.

Pimpe anfwa
Simao moun Wanakera

Aucun commentaire: